Funderar ibland på hur livet fungerar för alla er som genomgått en skilsmässa. Jag skildes 1987, och hade en väldigt besvärlig period i mitt liv, men efter något år, så övergick saknaden i ilska över den tid jag kastat bort. Två härliga barn och tre lika härliga barnbarn är behållningen av mitt 17 åriga äktenskap.
Idag har jag förstått att det var bland mina klokaste beslut att vi gick skilda vägar, 2 så olika människor som vi var, har jag inte förstått förrän de senaste åren, jag för min del är en riktig familjemänniska, min f.d precis raka motsatsen, barn o barnbarn är för mig det viktigaste i livet, för min f.d tycks de av hennes fåtala kontakter med dem att döma, inte betyda något.
Vår kontakt numera är mycket sporadiska, och har oftast formen av att hon vill jag skall framföra något meddelande till någon,eftersom hon halva året bor i Spanien.
Har hört talas om lyckliga och olyckliga skilsmässor, är säker på att min tillhör det första, men jag vet också att de allra lyckligaste skilsmässorna är de där man kan fortsätta att umgås som vänner, men jag undrar hur ofta det förekommer, och är inte ett sådant förhållande ett tecken på att man hade lite för bråttom.
Idag har jag förstått att det var bland mina klokaste beslut att vi gick skilda vägar, 2 så olika människor som vi var, har jag inte förstått förrän de senaste åren, jag för min del är en riktig familjemänniska, min f.d precis raka motsatsen, barn o barnbarn är för mig det viktigaste i livet, för min f.d tycks de av hennes fåtala kontakter med dem att döma, inte betyda något.
Vår kontakt numera är mycket sporadiska, och har oftast formen av att hon vill jag skall framföra något meddelande till någon,eftersom hon halva året bor i Spanien.
Har hört talas om lyckliga och olyckliga skilsmässor, är säker på att min tillhör det första, men jag vet också att de allra lyckligaste skilsmässorna är de där man kan fortsätta att umgås som vänner, men jag undrar hur ofta det förekommer, och är inte ett sådant förhållande ett tecken på att man hade lite för bråttom.
Antal svar på detta inlägg: 21
Micke jag tror att de skilsmässor där båda är lyckliga efter uppbrottet där har det varit fel redan från början! Jag har suttit i åtskilliga samtal med olika parter genom att företräda barnen och där kan man lätt se att en går med lätta steg därifrån medan den andra har bly i skorna. Jag tror att i de allra flesta skilsmässor där tar den ena parten betydligt mera stryk än den andra. Då vet man i alla fall att de haft det bra en tid i sitt förhållande. I de fall där båda ser lättade ut där har det som sagt gått fel från start!
Micke om du tänker tillbaka på de soliga dagarna så skall du inse varför du tog så mycket stryk!
Micke om du tänker tillbaka på de soliga dagarna så skall du inse varför du tog så mycket stryk!
Vilma, tack för de värmande orden.
Min dotter som nyligen flyttat ifrån sin sambo, efter 10 mycket uppslitande år, där hon mer än en gång blivit slagen, upprätthåller f.n bekantskapen ganska frenetiskt.
Ingen kan klandra henne för detta, men det övergår mitt förstånd att hon vill fortsätta bekanskapen med en sådan "man".
Har man farit så illa som hon gjort, och sett hur en 5 årig pojke fått höra skrik från morgon till kväll, och även bevittnat hennes mammas svårigheter, så är det för mig en gåta att hon inte försöker frigöra sig totalt.
Min dotter som nyligen flyttat ifrån sin sambo, efter 10 mycket uppslitande år, där hon mer än en gång blivit slagen, upprätthåller f.n bekantskapen ganska frenetiskt.
Ingen kan klandra henne för detta, men det övergår mitt förstånd att hon vill fortsätta bekanskapen med en sådan "man".
Har man farit så illa som hon gjort, och sett hur en 5 årig pojke fått höra skrik från morgon till kväll, och även bevittnat hennes mammas svårigheter, så är det för mig en gåta att hon inte försöker frigöra sig totalt.
Har varit skild i dryga 12 år, men med en lycklig avrundning. Vi bor nära varandra o barnen , (som nu är stora) rör sig fritt mellan oss.De har rum hos båda. Det finns alltså plats o utrymme på båda lokalerna. Tror att det finns lyckliga skilsmässor. Annars vore det lite läskigt. Viktigt är att barnen inte drabbas. (Vilket de gör i större o mindre grad). Slutsats= Lycklig skilsmässa, Vettiga föräldrar,glada barn 
Annons
Micke , vad jag vet är att det är ett psykologiskt fenomen att kvinnor behåller kontakten me sina män trots all det dom har fått gå igenom , det skapas helt enkelt starka band i dom destruktiva förhållanden som är svåra att bryta sen kan det även va så att hon har blivit så pass knäckt i sitt själsliga liv att hon tappat tron på att hon är värd nån annan . Hoppas i a f att hon kommer att märka själv att hon inte har nåt bra att hämta hos honom å kan gå vidare annars så tycker jag nog att du ska prata me henne om att du är orolig " jag tycker det verkar som att du är det " eller att hon gör sig själv uppmärksamad på att hon nog ska hålla sig i från honom lite mer , tycker det kan även va klokt för henne att prata me nån terapeft eller så , även för barnets skull .
Hoppas på allt gott till er
Hoppas på allt gott till er
Micke03!
Du uttrycker dig lite konstigt. Behållningen av mitt äktenskap var två barn
och en massa barnbarn. Det är väl inte dåligt.
Det är ju det livet går ut på. Att föröka sig. Käringen blir bara grinig. He,he
Sedan har du ju ett intresse med din cykling, som jag är imponerad av, men
troligen knappast en hustru. Cykla 12 mil, och sen hem och dammsuga.
Jag har relativt bra förhållande med mina ex. Men utan gemensamma barn
hade vi aldrig setts igen. Barn binder ihop, Så är det!!
Men nu börjar det bli längre mellan " släktmiddagarna". Julafton var jag ensam. Frivilligt vill jag tillägga.
Bing Crosby sade att fördelen med att ha mycket pengar, är att kontakten
med barnen bibehålles. Den fick jag av min yngsta. Hänger på kylskåpet.
Hon är inte dum. Hon har träffat en rik snubbe i England. Han vill att hon
flyttar dit och att dom gifter sig. Hon tvekar. " Det blir så långt till dig pappa"
TA DIG I BRASAN sa jag då. Det tar knappt 2 tim med flyg. 1 tim om man åker västerut.
Hon är tveksam. Eller vad tror ni......kvinnor?
Du uttrycker dig lite konstigt. Behållningen av mitt äktenskap var två barn
och en massa barnbarn. Det är väl inte dåligt.
Det är ju det livet går ut på. Att föröka sig. Käringen blir bara grinig. He,he
Sedan har du ju ett intresse med din cykling, som jag är imponerad av, men
troligen knappast en hustru. Cykla 12 mil, och sen hem och dammsuga.
Jag har relativt bra förhållande med mina ex. Men utan gemensamma barn
hade vi aldrig setts igen. Barn binder ihop, Så är det!!
Men nu börjar det bli längre mellan " släktmiddagarna". Julafton var jag ensam. Frivilligt vill jag tillägga.
Bing Crosby sade att fördelen med att ha mycket pengar, är att kontakten
med barnen bibehålles. Den fick jag av min yngsta. Hänger på kylskåpet.
Hon är inte dum. Hon har träffat en rik snubbe i England. Han vill att hon
flyttar dit och att dom gifter sig. Hon tvekar. " Det blir så långt till dig pappa"
TA DIG I BRASAN sa jag då. Det tar knappt 2 tim med flyg. 1 tim om man åker västerut.
Hon är tveksam. Eller vad tror ni......kvinnor?
De som inte tar mentalt stryk i en skilsmässa han eller hon upplever det heller inte som uppslitande utan tycker att det är lugna gatan! Barnen skall inte knyta vuxna samman utan vuxna skall se till att barnen har två föräldrar inget annat.
Ett nytt fenomen på kärlekshimlen är att båda kommit till insikt om att de har det bättre var och en på sitt håll, men det är inte skilsmässa i ordets rätta mening! Det är bara en tyst eller öppen överenskommelse att båda vill vara unga ett tag till även om det finns barn med i bilden. Det är inte alltid roligt att bli vuxen!
Leiake det blir svårt att skoja bort något som har skurit djupa ärr i själen och i det du tycker är konstigt läser jag in som stor saknad, ilska och nerstämdhet! Alltså blev det bara två barn och några barnbarn av en hel familj som skulle hålla ihop i vått och torrt eller om du så vill nöd och lust tills döden skiljer dem åt!
Micke du funderar över din dotter som fortfarande umgås med sin plågoande och varför! Ja, det som styr hennes handlande tror jag -en kvlificerad gissning- utan jag har träffat henne, är inget annat än rädsla. Prata med henne och försök komma förbi hennes rosendrömmar om honom så kommer det att krypa fram en rädd flicka som behöver hjälp av en riktig kvinnojour! De som blivit plågade vet också hur svin som slår kvinnor skall bemötas, men framförallt hur hon själv skall komma ur det hela med stark självkänsla utan att känna ångest och rädsla!
Ett nytt fenomen på kärlekshimlen är att båda kommit till insikt om att de har det bättre var och en på sitt håll, men det är inte skilsmässa i ordets rätta mening! Det är bara en tyst eller öppen överenskommelse att båda vill vara unga ett tag till även om det finns barn med i bilden. Det är inte alltid roligt att bli vuxen!
Leiake det blir svårt att skoja bort något som har skurit djupa ärr i själen och i det du tycker är konstigt läser jag in som stor saknad, ilska och nerstämdhet! Alltså blev det bara två barn och några barnbarn av en hel familj som skulle hålla ihop i vått och torrt eller om du så vill nöd och lust tills döden skiljer dem åt!
Micke du funderar över din dotter som fortfarande umgås med sin plågoande och varför! Ja, det som styr hennes handlande tror jag -en kvlificerad gissning- utan jag har träffat henne, är inget annat än rädsla. Prata med henne och försök komma förbi hennes rosendrömmar om honom så kommer det att krypa fram en rädd flicka som behöver hjälp av en riktig kvinnojour! De som blivit plågade vet också hur svin som slår kvinnor skall bemötas, men framförallt hur hon själv skall komma ur det hela med stark självkänsla utan att känna ångest och rädsla!
Vilma, så härligt med någon som talar så klokt. Du verkar vara en fantastisk människa i mina ögon, som kan se saker o ting på ett professionellt sett, undrar om det bygger på egen erfarenhet, eller om det är yrkesmässigt betingat, eller kanske rent av sunt förnuft.
Jag håller med Micke03, för att vara så ung har Du mycket kloka synpunkter på en svår situation.
Lycka till i livet!
Lycka till i livet!
Micke så här funkar det! Jag sitter med barnen i tvistemål som stöd och då får jag inte yttra mig! Det får jag göra innan förhandlingarna skriftligen. Det är minst sagt uppslitande tillställningar jag varit med om. Ibland händer det att jag får sitta med som personligt stöd åt någon av parterna och det är just i dom situationerna jag funnit att de "lyckliga" skilsmässor är lätträknade!
Visst kan en del spela att allt är okey inför myndigheter, men vid köksbordet brister det. Det finns även en annan aspekt och det är, att i över 90 % av fallen får kvinnan vårdnanden så det gäller för mannen att bita ihop ordentligt och inte visa vad han verkligen känner och tänker. För tänk om han skulle reagera normalt då kanske även umgängesrätten försvinner. Nej, inga överdrivna känsloyttringar varken åt det ena eller det andra hållet. Ja minsann, det är inte lätt att vara man när ett äktenskap nått vägs ände. Nu har, tack och lov diskussionen om mannens rättigheter kommit upp vi får se vad det mynnar ut i eller om mannen även fortsättningsvis skall vara i princip rättslös vid en skilsmässa.
Visst kan en del spela att allt är okey inför myndigheter, men vid köksbordet brister det. Det finns även en annan aspekt och det är, att i över 90 % av fallen får kvinnan vårdnanden så det gäller för mannen att bita ihop ordentligt och inte visa vad han verkligen känner och tänker. För tänk om han skulle reagera normalt då kanske även umgängesrätten försvinner. Nej, inga överdrivna känsloyttringar varken åt det ena eller det andra hållet. Ja minsann, det är inte lätt att vara man när ett äktenskap nått vägs ände. Nu har, tack och lov diskussionen om mannens rättigheter kommit upp vi får se vad det mynnar ut i eller om mannen även fortsättningsvis skall vara i princip rättslös vid en skilsmässa.
Poppo nu är det rätt! Min ålder är 44 år alltså född 1962 inte 1982! Ja där ser man ingen vill bli gammal inte heller jag tycks det!
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem